Sollefteåtrippeln

Sollefteåtrippeln

22 juli, 2018 Av av Håkan Persson

En race report från gårdagens triathlon i Sollefteåtrippeln. Det var lite gråmulet och kom lite regn, till och från. Vattentempen låg runt 18° och i luften var det runt 22°. Tävlade med kusinbarnet Tilda som gjorde sin första triathlon. Hon är en framgångsrik skidskytt.

Vi började med simning, 750 meter i Ångermanälven och det var lite strömt. Först skulle vi simma över älven och runda en boj, innan vi skulle följa stranden ner till T1. Det var en del som hade tagit för ”lite höjd” och fick kämpa för att inte hamna nedanför bojen. Jag hade tur och träffade bojen perfekt. Simningen gick okej och jag varvade crawl med bröstsim. Tiden togs efter simning + T1 och då stod klockan på 14:55.

Tilda var precis före mig upp ur vattnet och cyklade ut precis bakom.

Cyklingen, 24 km, gick på södra sidan av Ångermanälven upp till Forsmo. Vägen var delvis ojämn och regnet som hade kommit låg kvar i pölarna. Jag cyklade tidigt om två under de första kilometrarna, men sedan hamnade jag i ett ”ingenmansland”. En mil senare när vi ”vände” uppe i Forsmo cyklade jag om ytterligare en, men då var jag tillbaka ”själv” igen. Lite tråkigt att inte ha några att jaga eller att vara jagad. På norra sidan var vägen superfin och det var mycket medlut, så jag la ner mig på tempopinnarna och tryckte på. Snittade nästan 37 km/h på norra sidan. Cykelsnittet blev drygt 31 km/h och 233 watt. Cykeltiden + T2 stannade på 46:19.

Tilda tappade ca tre minuter på mig på cyklingen, varav en stor del var i T2 när hjälmen fastnade i håret.

Ut på löpningen ”Broarna runt” som var 5 km. Jag var fortsättningsvis ”ensam”.

Såg en löpare några hundra meter före och ingen som kom jagande. Tog som vanligt det lugnt första km för att hitta löprytmen efter cyklingen, sedan kom en stigning på en km och jag ville inte överforcera. Sista tre km ökade jag tempot och kom i mål på 24:00, vilket ger ett snitt på 4:48/km. Okej, men det fanns en del ”sparat” i mål.

 

Tilda tog i kapp ca två minuter under löpningen och var en dryg minut efter mig i mål. Skönt att kunna hålla ungdomen efter mig i mål. 😉 Hon gjorde en jättebra triathlondebut och slutade trea i damklassen, bl.a. efter SM-guldmedlajören Mikaela Persson. Hoppas det blir fler race för Tilda!

Sammanfattningsvis, var det en trevlig tävling. Det är så roligt med triathlon. Jag insåg i efterhand att jag var glad på alla bilder. 🙂 Prestationen var helt okej och jag ”gjorde vad jag skulle”, MEN lite besviken på att jag inte vågade ta i mer. På simningen känner jag att jag ännu inte törs ta i och crawla mer. På cyklingen var jag mest på ”mellis”, men visst fanns det kräm kvar i benen att trycka på i en sprint. Kanske lite ”medeldistans-syndrom” kvar från Vansbro att spara lite till löpningen? På löpningen blev det också ganska safe och det fanns krafter kvar i mål. Vågade inte pressa mig till det yttersta. Spurtade i mål på 179 i puls, när maxpulsen är runt 195. Snittpulsen under loppet var 167 – att jämföra med 166 i Vansbro. På en sprint ska jag ha en snittpuls åtminstone över 170 för att att vara ”godkänt”.

Tilda var inte ensam triathlondebutant. En av mina idoler, Robin Bryntesson gjorde också triathlondebut. Jag fick ta en selfie och snacka lite med honom efter loppet. Han slog mig med nio minuter, antar att hälften av dessa togs på löpningen.

 

 


Avslutningsvis skulle det på prisutdelningen lottas ut ett presentkort på 10 000 kronor. De drog ett namn…som inte var på plats, vilket var ett av villkoren för att vinna. Ett nytt namn drogs…Håkan Persson från Stöcke TS Järnet! Så nu har jag 10 000 kronor att handla för på Sportringen! En toppendag som blev ännu bättre!

Tack Maj-Britt som tagit de flesta bilderna!